Kämpa på dag 7!

Jag vaknade av att jag kände att det blev kallt i min hand. jag fick panik jag kollade runt men jag såg ingenting. Jag vart rädd jag drog bort handen därifrån och sen klev jag hastigt upp ur sängen då när jag kände att allt bara snurrade i mitt huvud. Jag ville sätta mig men visste inte vars sängen var.. Jag såg bara att allt snurrade det blev svart.. Jag såg inget jag var borta.  Jag vaknade av att mamma satt vid mig och pratade men jag hörde ingenting av vad hon sa. jag hörde bara mumel. men efter ett tag gick det över. Men jag förståd inte vars jag var eller vad som hade hänt förren mamma sa det..

- Mamma vars är jag och vad gör jag här jag måste vara i skolan. 
- Emma du svimmade jag sprang upp till ditt rum så snabbt jag kunde för att jag hörde ett dunk i golvet. Sen såg jag dig och så hade du bara svimmat. Och du är hemma..
- Mamma jag måste till skolan. nu,,
- Gumman det är inte så lämpligt att du redan nu går till skolan. du måste någ vara hemma idag eftersom du har svimmat. Jag ringer din lärare och säger att du har svimmat så att du ska vara hemma.
- Neeej Mamma! det går inte jag måste till skolan..
- Nej Emma du stannar hemma.

Jag orkade inte bråka så jag klev upp och gick och kolla på klockan som tur var så var det 2 timmar kvar tills vi började.  Så jag han göra allt jag började idag med att gå till skåpet och hämtade ett par kläder. Jag tog det linnet som min pappa sa om att jag skulle köpa och ett par svarta jeans och svarta sockar och svarta underkläder. Jag skyndade mig att duscha sen borstade jag tänderna , sminkade jag mig i svart och vit , tog jag på mig kläderna och gick ner och satt på mig skona jag hann inte äta frukost för att när jag kolla på klockan var det bara 10 minuter kvar till vi började så jag skyndade mig till skolan..  När jag var framme i skolan kom Sofi fram till mig och började prata med miig medans vi gick måt skåpen.  

- Hej Emma. sa sofi
- hej.. har du nångång kännt att det har blivit kallt på din hand? När du har sovit och det är bara på en av dina händer? frågade jag Sofi. 
- Öm. nej det har jag inte varför frågar du något sånt? 
- Det var i morse jag vaknade av att jag kännde att det blev kallt på min hand jag fick panik jag kolla de runt men jag såg inget. Men jag drog bort handen därifrån
- öm okej jag vet inte vad jag ska säga om det..  Det kanske bara var det att den var kall för att den inte ha täcke på sig. 
- Ja men borde ju den andra också vara kall.  Sa jag snabbt till sofi. 

När vi var framme vid våra skåp tog vi ut våra pennor och sudd för vi hade bild första leksonen..  När vi var framme i Klassrummet kollade alla å mig med sorgsna ögon..  Jag kände mig mycket ut tittad.. Jag undrade vad det är med dem..  När bilden började kom en av mina störstaste fiende fram till mig.  Hon hade ännu den sorgsna blicken.

- Emma hur är det? Du jag vet att jag har varit elak mot dig länge.  Men jag tycker synd om dig,. Jag förstår om du är ledsen över det som har hänt. för 2 dagar sen..

Jag kände hur ilskan i mig kom.. jag kunde inte hålla mig längre.  Så jag sa bara det jag kände att säga. 

- Du lisa.  Kan du inte bara sluta.  okej jag vet att min pappa har dött för 2 dagar sen.  Men du ska veta en sak vi har aldrig varit vänner och vi kommer aldrig bli det heller.  Så du kan sluta med det du håller på med..  Du ska inte låsas tycka synd om mig bara för att min pappa har dött och att du vill bli vänner eller vad du än snuftar på..  Det ska du veta jag bryr mig inte ett dugg av vad du säga.. Så du, Du kan väl vara snäll och gå här ifrån och snacka inte med mig nå mer...   

Jag började känna lungnet när jag hade sagt allt som jag ville ha sagt till lisa och´när jag kollade runt i klassrumet var det ingen som hade någon sorgsen blick som var skönt ...   alla var som vanligt..
Tills min lärare sa att vi skulle rita en bild på någon som vi saknade och sedan skulle berätta om den personen och varför man saknar den personen och vad som hade hänt och så vidare..
Jag tänkte just då att det är lika att måla en bild på min pappa. En bild på honom när han åt pankakor...  
jag började att rita och när det var en halv timme kvar tills leksonen skulle sluta var vi tvungen att sluta måla och då skulle alla vara klara..  Jag blev klar exakt i tid.  Jag skulle redovisa min bild 2a och det är snart..  Jag kände att jag var nervös men jag visste iallafall vad jag skulle säga..  Nu är var det jag så jag går sagta fram och ställer mig där farmme och börjar prata.

- Jag väljde att rita min pappa när han åt pankakor.  och därför jag just valde att han skulle äta pankakor på bilden var för att det var hans favoritmat. Och därför jag saknar honom är för att han dog för 2 dagar sen. han låg på sjukhus i 5 dagar..  och det var allt..

När jag var klar med att säga det så började jag gå mot min stol och satt mig.. 

- Emma du var stark nyss. jag skulle aldrig orkat måla av min pappa och sen berätta om det.. sa Sofi
- Jo men jag kände att jag var på väg att börja gråta..

När skolan var slut gick jag hem och var hemma och hade tråkigt för jag årkade inte göra något idag kändes det som. så jag låg bara i sängen och kolla tv och satt vid min dator som jag hade fått av min mamma och pappa i föddelsedags present.. när klockan blev 23.00 på kvällen gick jag ner och fikade det blev maka med ost på¨och ett glas oby sen när jag hade fikat klart plockade jag bort och gick och borstade tänderna sen gick jag upp till mitt rum och lade mig i sängen och blundade och försökte somna efter cirka 5 min somnade jag... 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0