^.^

Telefoner ringer, men vågar jag svara
Jag vill inte förklara det som hänt
Den fortsätter ringa
Och jag vill bara springa därifrån
Jag vill bara glömma, glömma det som var
Jag vet att jag inte varit så bra
För jag inte sa det som det var
Det kanske tar en evighet
Innan jag förstår min ensamhet
Men lova att alltid finnas där
Fastän det har blivit som det är
För ingen förstår så bra som du
Det kan jag lova här och nu
Sist när jag såg dig, var du så ensam
Dina ögon var inte
Dom samma som jag minns
Kan du förlåta, istället för att gråta
För jag vill bara glömma, glömma det som var
Du måste förlåta mig, jag behöver dig
Jag ska ringa upp
Om jag får vara själv ett litet tag
När jag sitter här i min ensamhet ja då tänker jag på dig.
Om var här hos mig ändå jag då slapp jag sakna dig.